Torsdag kväll innebar ett konsertbesök på The Troubadour, kvällens första band var Tamaryn vars ganska mörka och stämningsfulla musik var en klar överraskning. Men så såg också bandets gitarrist ut som en yngre version av Robert Smith. Har aldrig hört bandet tidigare men det är inte otänkbart att jag kommer att försöka få tag på en platta eller två med dem.
Kvällens huvudakt var annars danska The Raveonettes. Deras nya platta "Raven in the Grave" är lite annorlunda mot deras tidigare plattor. Deras lite sextiotals inspirerade stämsång/surfrock är nu ersatt med musik som är lite långsammare, mörkare och några ton tyngre.
Allra bäst för kvällen var annars den otroligt tunga "Apparitions" som fick det att skaka i kroppen, tja jag tror faktiskt att hela The Troubadour skakade nästan så att man trodde att det var en jordbävning i Los Angeles.
Efter ett par timmars sömn så var det dags att flyga upp till San Francisco för ett besök på den stora branschmässan Heart Rhythm Society. Tyvärr råder totalt fotoförbud därinne så jag kan inte bjuda på bilder därifrån. Det vart en mycket trevlig dag och en minst lika trevlig kväll med de svenska kollegor som var på plats. Bland annat blev det den klassiska spårvagnen till Fisherman´s Wharf för en fin middag vid Fisherman´s Grotto.
Under lördagen han jag med lite turistande innan det var dags att flyga tillbaka till Los Angeles, stegen styrdes mot stadsdelen Embarcadero och den stora matmarknaden som är inhyst i det före detta hamnkontoret.
Hittade även på ett vattenspel av slag jag inte har sett förut. Kan inte bestämma mig om det är väldig fult eller faktiskt vackert.
Efter några timmars vila på hemmaplan så var det dags för en ny konsert och igen så var det på The Troubadour det händer. Jag missade tyvärr det första bandet på grund av att trafiken stod still en lång stund på grund av en olycka. Men jag hann i alla fall se band nummer två för kvällen, Pepper Rabbit, som i sina bästa stunder påminner om den perfekta sammansmältningen av Coldplay och Vampire Weekend. Ändå blir jag inte så imponerande av Peppar Rabbit, det är... ointressant, ingenting som fångar mig som lyssnare.
Imponerar gör däremot huvudbandet för kvällen, The Submarines. Eller åtminstone deras enorma spelglädje. Men som bandet uttrycker det själva, efter en dryg månads turné är det väldigt skönt att få spela hemma i Los Angeles igen. The Submarines gör trallvänlig rock som sprider glädje i lokalen, det är inte bara bandet själva som blir på gott humör. Ändå saknas de riktiga topparna för att detta skall bli en konsert som jag kommer att minnas länge, utan att det för den delen är dåligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar